Kurs feedback

Egentligen behvöde jag ju inte gå den här kursen eftersom jag började förrän den här kursen blev obligatorisk. Det enda jag egentligen har att invända till kursen är att jag hade önskat att den omfattade mer verktyg som är relevanta också i studieskedet. Jag tycker att den gott kunde omfatta lite informationssökning så att särskilt studerande i prosemiskedet kunde veta mer om databaser och vilka verktyg som historiker har nytta av. 

Jag har gått Kristinas kurs den enda gången som den ordnades specifikt för historiker och nu efteråt när man vet att den inte har gått på nytt så känns det som en lottovinst. Om de två kurserna  kunde gå koordinerat tycker jag det skulle vara bäst, då vet studerandena lite mer om databaser i praktiken för jag tror att jag var den enda som hade gått kursen från studerande och jag tror att jag förstod lite mera av vad som sades på timmen när det gäller sökfunktioner etc. Dessutom tycker jag att det skulle vara väldigt viktigt att det finns mer undervisning om hur man kan använda de olika digitala hjälpmedlen som finns. Det är helt onödigt att man är "oläskunning" i vissa delar av det moderna samhället bara för att man studerar humaniora.

Det är förstås meningen att man ska gå informationssökningskursen så fort som möjligt men i praktiken blir det ofta sånt som man går till sist. Att binda det samman med en obligatorisk kurs tror jag skulle gagna alla. 

I övrigt tyckte jag att deadlinen för bloggandet var lite för strikta, kanske inte tidpunkterna men vitsordsböterna var lite väl hårda. Jag tycker att det kunde ha räckt med att man fick avdrag på vitsorden i stället för att det blev en automatisk halvering. I mitt fall så glömde jag en gång att ladda upp en färdigt skriven text och i ett annat fall glömde jag helt bort att deadlinen var så tidigt på söndagen. I det senare fallet hade jag ingen lust att överhuvudtaget satsa på uppgiften för jag visste att skillnaden med att prestera ett gott arbete och ett dåligt arbete var minimal då det ändå i bästa fall endast kunde ha blivit en 2,5 i vitsord enligt "den nya skalan". Oinspirerat arbete gör väl varken studenten eller den som måste läsa igenom texten glad?

Open Access/ fri tillgänglighet

Jag missade tyvärr sista veckans föreläsningar på grund av feber så jag känner mig lite handikappad inför veckans blogginlägg.

Egentligen har jag inte använt mig av Open Access förutom till Stockholms källan uppgiften då vi snabbt bekantade oss med licenser på timmen för att försöka förstå hur källan fungerar. Jag tycker Open Access är en fin filosofi, så länge det det används på rätt sätt. När det nu gäller att kopiera andras material olovligt så är det väl alltid en risk, oberoende av publiceringsmedium. 

Helsingfors Universitet har en policy om Open Access och det verkar som en intressant idé. Jag tycker att det tillgänglighet åtminstone för studenter är väldigt viktigt. Det har jag visserligen bloggat om tidigare men jag tycker att tillgänglighet till information och studiematerial är väsentligt och dessutom ett lätt sätt att konkurrera med andra läroverk. Ideligen idag debatteras det ifall Finland borde uppbära terminsavgifter för studerande utanför EU och även om jag inte vill att man undervärderar kvaliteten på det egna universitetet så är det ändå ett faktum att Finland inte är så lockande för utländska studerande. Våra trumfkort är gratis utbildning, våra stöttestenar hög övriga omkostnader som hyra och mat etc. Mitt biämne är Nordamerika studier och en Fullbright professor som jag hade var rätt så upprörd när han insåg att det inte i vårt universitet var kutym att studerande köpte alla professorns verk som kursmaterial utan att det borde finnas antingen som elektronisk kopia eller som lånebok på biblioteket.

När jag studerade i Auckland så var terminsavgifterna skyhöga och dessutom förväntades man betala för ett kompendium med all kurslitteratur. Kompendiumet var visserligen jätte högklassigt och det var ett praktiskt system. Tidigare hade det dock hört till terminsavigfterna så många var väldigt missnöjda med att nu tvingas betala för materialet. Visserligen var det frågan om några tior, mycket för en studerande men en droppe i havet om man betraktade hela summan som utbildningen kostade. 

Min poäng som jag försöker komma till är att jag inte tycker att man ska försöka tjäna pengar på studerande i det här fallet eftersom ju mer kunskap som man kan skaffa sig problemfritt destu bättre för framtida forskning. En princip som jag tycker har varit väldigt fin i Finland är att det inte ska kosta någonting att lära sig, den som vill skaffa sig kunskap ska kunna göra det. Open Access passar super bra in i det här konceptet. Sen är det förstås en annan diskussion att man inte ska behöva som privatperson ge sitt arbete gratis, men nu försökte jag se på saken ur en studerandes synvinkel. När det gäller övrigt material så tycker jag att Stockholms källans princip över att material som inte används för ekonomisk nytta omfattas och får användas fritt. Jag tycker att mera bilder etc kunde finnas att tillgå till elektronisk från statliga arkiv.

Problem i databas

Texten handlar om problem i databas, diskrepansen handlar om olika register som ger olika utslag för stupade i inbördeskriget 1918. Diskussionen belyser enligt mig bra hur vridet ett register kan bli och betydelsen av en allmänt vedertagen linje som definierats av proffs. 

En som deltagit i projektet svarar på emeritus professor Rasilas kritik, bland annat med att Rasila inte verkar veta att databasen finns i en utökad version på Riksarkivet. Kanske det inte har stått i nätversionen, då det ju vore ganska orimligt att en som inte är inblandad i projektet kunde veta detta.

Jag frågar mig också varför projektet till exemepl inte kontaktat Rasila för att utveckla databasen då han ändå har skrivit en avhandling i ämnet, i stället för att kritisera Rasila för att han inte tagit kontakt och bett om ändringar då projektet höll på.

Jag orkade inte läsa hela diskusionen för jag tyckte att den inte fördes med god ton. Nu är jag ju inte som studerande så insatt i hur forskare diskuterar med varandra i "den riktiga världen" men jag tyckte att Westerlunds svar på tal var onödigt tillrättavisande och försvarande, inte ett värdigt svar till en emeritus professor. Det är bra att svaret är strukturerat med underrubriker så man kan läsa det enligt kategorier, men tonen i debatten förvåndade mig ändå.

Jaja, man är väl inlindad i bomull då. Kanske det för projektet kändes som en för stark attack från Rasilas sida eller något. Det verkar ju som om de olika parterna inte överhuvudtaget har kännedom om vad den övriga har sysslat med.

Finna Beta version

Finna Beta verkar som ett bra verktyg. Först när man loggar in på sidan så kanske den inte ser så mycket ut som ett sökverktyg. Själva sökverktyget är inte i fokus åtminstone på min bärbara utan det är headern som tar mest plats och uppmärksamhet. Kanske det är därför det tar en stund innan jag blir ivrig och inser att det här kanske har något värde för mig. 

Funktionell layout tycker jag är väldigt avgörande. Många databaser är fula, det behöver de inte nödvändigtvis vara, men layouten får inte stjäla uppmärksamhet från funktionaliteten. 

Jag testar först med ett enkelt sök ord "Gustaf Mauritz Armfelt", vyn som kommer upp är helt trevlig. Första bilden har en thumbnail på en målning. Resten visar tomt. Synd att man inte kodat in pärmarna som t.ex. på Stockholmskällan vilket kan tyckas vara onödigt men egentligen är ett hjälpmedel. Det hjälper inte endast sidans visuella uppläggning utan underlättar också ifall man söker efter ett verk att veta hur det fysiskt ser ut.

På vissa listningar finns det en grön boll där det står "Saatavissa", jag vet inte om den inte uppger nationalbiblioteket för t.ex. Ramels biografi för att jag sitter och pantar på verket här hemma, men Finna uppger att det endast skulle finnas som läse-exemplar i Jyväskylä. (Helka hittar fyra kopior). Beståndsuppgifterna är också gömda rätt långt ner så att jag först tror att de saknas helt och hållet. Det tycker jag inte är optimalt, det kunde ju t.ex. finnas än rad bland de kortfattade uppgifterna om var det finns en ledig och sedan en länk som automatiskt styr webbläsaren ner till beståndsuppgifterna.

Sökfunktionerna. Vill man utöka sin sökning så glömmer den det ursprungliga sökordet, vilket jag alltid tycker är irriterande. Söker jag på "Armfelt AND Italien" ger den två utslag. Rainer Knapas bok och Engmans recenssion i Historisk Tidsskrift. Klickar man på Knapas bok styrs den automatiskt igen till beståndet i Jyväaskylä. På sökresultatsidan kan man ändå se att den finns i Fennica och klickar man på den så står det att det finns en som är för läsesalsbruk. Jag är nu lite förvirrad. Jag har också den boken från nationalbiblioteket hemma, varför dyker inte den upp? Varför dyker inte original arkivbeståndet också upp?

Finna verkar som sagt väldigt bra, men jag är lite konfunderad över vad som dyker upp och varför.

Infografik, Google Maps

Jag använde mig av Google Maps funktion där man kan göra en egen karta. Jag håller på att gå igenom Gustaf Mauritz Armfelts resedagbok från hans Italienresa med Gustaf III. Jag bestämde mig för att göra en karta över hans färd. 

Kartan kan beskådas här

Verktyget hade både bra och negativa sidor. För en vetenskaplig undervisning skulle jag inte använda det här verktyget med för vetenskaplig forskning, snarare för en muntlig presentation för att belysa resans gång. Jag tyckte inte att softan fungerade värst bra, vissa punkter som jag satt i början försvann i hälften av mitt arbete och det var lite krångligt att zooma in och ut och samtidigt inte kollra bort kartan helt och hållet. Att sammanbinda punkterna fungerade inte alls. Kartan blev också mycket liten när man hade större områden och därför valde jag att inte göra kartan i ett för hela resan utan endast resan Stockholm-Verona.

Förvånansvärt bra hittade jag ändå de olika städerna och det som var positivt för mig var att den ofta visade kända sevärdheter som slott på orten. Många av slotten var ju sådana som Armfelt eller i alla fall Gustaf III besökte.

Sen så ser ju verktyget helt ut som de vanliga kartorna på Google Maps så det kanske inte är så trovärdigt i en presentation. Kanske jag skulle söka efter ett mer professionellt verktyg till en presentation på universitetet.

Ett annat verktyg som jag funderade på var en av tidslinjerna som kunde vara vettigt för min egen forskning, men å andra sidan så tror jag att jag får mer ut av det i det här skedet att skriva in citat i Excel. Men ifall jag ska göra någon form av presentation i framtiden så kan det vara relevant.

Bamboo Dirt/ digitala verktyg

Webbsidan Bamboo Dirt verkar som en bra sida ifall man söker efter någotslags verktyd. Jag bekantade mig med de olika slag organisationsverktygen som sidan erbjöd av gratis verktygen. Många krävde att man skulle skapa sig en användar profil och det skulle jag nog endast göra om jag verkligen velade hade nytta av något program för jag är ganska selektiv till vad jag vill ge mina uppgifter till. Tycker inte om att registera mig på en massa olika sidor och få en massa onödiga mail. 

I övrigt tyckte jag om att verktyget sorterade aleternativen enligt många olika kriterier så det är nog lätt om man vill hitta ett specifikt sorts program som passar för just det ändamålet som man söker efter. Ett av organisationsverktygen för organisering av data som programmet erbjöd är Dropbox. Jag har dropbox installerat på min dator men aldrig riktigt använt mig av tjänsten. Jag visste att det är en slags digital hårdskiva/sparutrymme. 

Jag testade dropbox med att göra en backupp av mina mobilbilder. Det fungerade helt bra och man kan också ha Dropbox att automatiskt kopiera filer från någon specifk maskin direkt då man loggar in, t.ex. från en extern hårdskiva eller ett USB-minne. Dropbox är säkert ett bra verktyg för att spara saker på annat ställe än den egna maskinen, det är ju viktigt att inte ha alla backup filer på samma dator om något skulle hända. 

Jag vet ändå inte hur mycket jag skulle lita på Dropbox då det ändå är en utomstående som använder tjänsten. Jag tror att om det gäller gradu eller dylikt så skulle jag hellre sätta det på en eller fler USB/hårdskiva etc. Dropbox kunde däremot vara bra om man vill dela med sig av större filer till någon annan eller på något annat ställe, tex. resa eller på en föreläsning. Ännu en negativ aspekt med Dropbox var att utrymmet som man automatiskt får inte var så stort. Jag skulle till exempel inte kunna sätta en backup på alla mina digitala bilder på Dropbox för utrymmet skulle inte räcka till.

Video

I uppgiften står att vi ska se på "videon" nu är jag lite osäker om du menade videon vi såg på timmen eller den andra om Ngram. Jag utgår från att det i uppgiften avses videon med Ngram. Videon var ett intressant exempel på digitalisering och kvantifiering av data.

En del av problematiken kommer ju upp redan i videon, dvs skillnader mellan olika sätt att skriva ord och hur digitala program tolkar den informationen som de digitaliserar. Ordet best ser ut att vara stavat beft i den gamla skriften. En historiker skulle transkribera det till best men ett program kan inte föra det förrän den har blivit lärd/ kodad till det. Likadana problem finns det ju mycket av. 

Ett annant problem har också och göra med t.ex. Reinhar Kosellecks begreppshistoria. Ett begrepp eller ett ord är inte det samma genom tiderna. Det är svårt att veta vad olika tider exakt har menat med olika ord. Exempelvis Barbar, viking eller bärsärk är ord som bra belyser hur olik mening dessa har haft. Nu är dessa ord ju sådana, åtminstone de två senare, som tyvärr inte finns så mycket i skrift och det är också ett av problemen med hur man ska tolka orden. Vi vet inte vad 1300-talets nordbor avsåg med ordet Viking exakt, eftersom deras kultur var muntlig. Således kan man få helt fel bild av hur vanligt ett ord var om man endast undersöker den kvantitativa förekomsten i skrift.

I övrigt tycker jag nog att man kan göra litteraturforskning med likadana verktyg men man måste också använda sig av andra metoder för att komplementera.